Bouppteckning

Hur gör man en bouppteckning?

Det är mycket praktiskt som måste ordnas när en anhörig dör. Begravning ska arrangeras, abonnemang och avtal sägas upp och kanske finns det en bostad som ska säljas eller överlåtas. När någon avlider måste dessutom en bouppteckning göras. Som huvudregel görs bouppteckningen av den avlidnes arvtagare. Den ska skickas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. I bouppteckningen redovisas värdet av de tillgångar och skulder som den som gått bort hade på dödsdagen. I det här inlägget ges en kortfattad förklaring om hur handlingen upprättas.

Steg 1. Undersök vad den avlidne hade för tillgångar och skulder.

Steg 1 i processen är att reda ut vilka tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. Tillgångarna tillhör nu dödsboet.

Dödsboet

Dödsboet är en självständig juridisk person som när någon avlidit övertar skötseln av personens ekonomiska angelägenheter. Dödsboet företräds av dödsbodelägarna, vilka är desamma som de direkta arvtagarna. En efterlevande sambo ärver som huvudregel inte den avlidne sambon, men är trots det dödsbodelägare åtminstone fram till förrättningen av bouppteckningen på grund av rätten att begära bodelning.

Bouppgivare

För att lämna information om tillgångar och skulder utses en bouppgivare. Bouppgivaren är den person som känner till dödsboet bäst, alltså den person med mest insyn i den avlidnes ekonomi. Finns en efterlevande make eller sambo är det oftast denne som blir bouppgivare, annars kan det vara ett barn eller en god vän. Det finns inga hinder för att ha flera bouppgivare om olika personer har insyn i olika delar av den avlidnes ekonomi.

Vad som ska tas upp

Det är värdet av egendomen och skulderna så som de var på dödsdagen som ska antecknas i bouppteckningen. Ett undantag till denna regel finns för hus som också kan tas upp enligt taxeringsvärdet. Till den avlidnes skulder får också kostnader för begravning, bouppteckning och dödsannons mm. läggas till.

Efterlevandes tillgångar

Finns det en efterlevande make eller maka ska även dennes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Anledningen till att även den efterlevande finns med i bouppteckningen är för att en bodelning ska kunna genomföras mellan makarna. Äktenskapet upplöses genom en makes död och då måste en bodelning göras. Huvudregeln är att den efterlevande maken sedan ärver den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt, om det inte finns särkullbarn eller ett testamente som säger annorlunda. När sedan den efterlevande också avlider ska arvet efter dem båda kunna fördelas på ett korrekt sätt till deras respektive arvingar. Sambor ärver enligt lag inte varandra, alltså är huvudregeln att en efterlevande sambos egendom inte finns med i en avliden sambos bouppteckning. Det är emellertid inte ovanligt med situationer när dennes eller delar av dennes egendom ändå ska tas med. Begär den efterlevande sambon bodelning ska all samboegendom tas med i bouppteckningen, även den efterlevande sambons. Finns ett testamente som till exempel ger den efterlevande sambon rätt att ärva med fri förfoganderätt på samma sätt som gäller mellan makar ska all den efterlevande sambons egendom tas upp i bouppteckningen.

Om den avlidne inte har några tillgångar

Hade den avlidna personen inga tillgångar och inga försäkringar som täcker begravningskostnader, bouppteckningskostnader och liknande kan dödsboet vända sig till socialkontoret i den avlidnas hemkommun. Socialkontoret kan då pröva om en dödsboanmälan kan göras istället för en bouppteckning.

Steg 2. Kontrollera om det finns juridiska dokument som ska tas upp.

Steg 2 är att kontrollera om det finns testamente, gåvobrev, äktenskapsförord eller bouppteckning från tidigare avliden make eller sambo till den nu avlidne som kan påverka den avlidnes egendom och därför ska tas upp i bouppteckningen.

Steg 3. Skicka kallelser

Steg 3 är att kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar till bouppteckningsförrättningen. Detta måste enligt lag göras i god tid, vilket innebär senast två veckor innan förrättningsdagen om samtliga som ska kallas bor i Sverige. Om kallelsen inte gjorts korrekt måste förrättningen tas om. Det finns däremot inget närvarokrav på mötet för de som kallas.

Steg 4. Ha ett förrättningsmöte

Steg 4 är att förrätta bouppteckningen. Förrättningen är ett möte där bouppteckningen skrivs under. Detta ska göras inom tre månader från dödsdagen.

Förrättningsmän

Enligt lag måste man ha två utomstående förrättningsmän för att förrätta bouppteckningen. Att de ska vara utomstående betyder att de inte får vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Tar man hjälp av en jurist är det vanligt att denne och en kollega agerar förrättningsmän, medan den som gör en bouppteckning själv kanske kan fråga en vän. Förrättningsmännen utses av bouppgivaren och deras uppgift är att kontrollera att allt av betydelse har antecknats i bouppteckningen. De måste inte göra egna efterforskningar i den avlidnes egendomsförh äraåtminstone fram till förrättdnes egendomsförherforskningar omi  men är trots det dödsbodelägare åtminstone fram till förrättållanden utan det handlar endast om att bedöma det material som bouppgivaren lägger fram. När de har kontrollerat uppgifterna bouppgivaren lämnat skriver de under bouppteckningen.

 

Närvaro vid förrättningsmötet

Bouppgivaren och minst en förrättningsman ska närvara. Dödsbodelägare och efterarvingar kan välja att närvara eller inte, eller att närvara genom ett ombud. Skulle en av förrättningsmännen inte närvara vid förrättningen ska denna gå igenom och skriva under bouppteckningen i efterhand.

Steg 5. Skicka in för registrering

Steg 5 är att skicka in bouppteckningen för godkännande och registrering hos Skatteverket. Detta ska göras senast fyra månader efter dödsdagen. Skulle bouppteckningen vara felaktig eller om det saknas uppgifter begär Skatteverket komplettering av ingivaren.

Det är bra att hjälp

Det finns inget krav om att ta hjälp av en jurist vid upprättandet av en bouppteckning, men det kan vara ett omfattande och invecklat arbete. För att säkerställa att det blir utförd på ett korrekt sätt bör man ta hjälp av en jurist.